(1498 - 1 October 1574) was a Dutch portrait and religious painter, known for his depictions of the Seven Wonders of the World. He was born at Heemskerk, North Holland, halfway between Alkmaar and Haarlem. His father was a small farmer, Jacob Willemsz. van Veen (whose portrait he painted). According to his biography, written by Karel van Mander, he was apprenticed to Cornelis Willemsz in Haarlem. Recalled after a time to the paternal homestead and put to the plough or the milking of cows, young Heemskerk took the first opportunity that offered to run away, and demonstrated his wish to leave home for ever by walking in a single day the 80 km which separate his native hamlet from the town of Delft. There he studied under Jan Lucasz whom he soon deserted for his contemporary Jan van Scorel of Haarlem. Even today, many of Heemskerck's paintings are mistaken for work by van Scorel. He boarded at the home of the wealthy Pieter Jan Foppesz (the van Mander spelling is Pieter Ian Fopsen), curate of the Sint-Bavokerk. He knew him because he owned a lot of land in Heemskerck. This is the same man whom he painted in a now famous family portrait, considered the first of its kind in a long line of Dutch family paintings.   Related Paintings of Maarten van Heemskerck :. | Crucifixion | The Man of Sorrows | Christ crowned with thorns | Triumphzug des Bacchus | Family Portrait |
Related Artists:
Edouard Richter
French, 1844-1913
Maurice cullen
Canadian. 1866-1934
j. g. sandberg
Johan Gustaf Sandberg, född 1782, död 1854, var målare; han var professor i teckning vid Konstakademien från 1828, och direktör där 1845?C1853. Sandberg ägnade sig främst åt historiemåleri, med motiv ur nordisk mytologi och svensk historia. Hans främsta verk inom detta område är kalkmålningarna över Gustav Vasa i Uppsala domkyrka. Han målade också en mängd porträtt. Efter akademiska studier i Åbo med början 1783, och Uppsala, dit han flyttade 1788, blev han filosofie magister 1791. Han blev 1792 extra ordinarie kanslist i akademiska kansliet. Juris utriusque kandidat blev han 1792 och kort därefter docent vid juridiska fakulteten, blev juris licentiat 1800 och utnämndes 1807 till jurisprudentiä, oeconomiæ et commerciorum professor i Uppsala. Juris utriusque doktor 1810; arbetande ledamot i Lagkommissionen 1811-1814; ledamot av Krigsvetenskapsakademien 1810, Lantbruksakademien 1812, Vetenskapssocieteten i Uppsala 1829 samt flera andra lärda samfund. År 1834 erhöll han adlig värdighet och tog avsked från sin professur 1837. Lars Rabenius ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.